ESG och Hållbarhet, två buzzwords som påverkar aktieurvalet i praktiken

De senaste årens utveckling har inneburit att ESG-analys gått ifrån att vara en särskild nisch till att bli en av de viktigaste faktorerna när förvaltare tittar på bolag. På Handelsbanken har man valt att tala om ESG-integrering, där faktorerna inkluderas i den fundamentala analysen och värderingen – från att ha varit en separerad del av bedömningen är målet nu att inte ha något enskilt ESG-betyg utan att baka in det i helheten.

Det kanske mest omtalade nya inslaget är den så kallade taxonomin: en ny EU-förordning som ska fungera som ett uppslagsverk över miljömässigt hållbara investeringar. Den kan användas för att utläsa om en verksamhet kan bedömas, och i så fall hur väl ett företag lever upp till kraven. "Taxonomy alignment" och "taxonomy eligibility" är de två begreppen där eligibility handlar om verksamheten finns med i ramverket medan alignment handlar om hur man lever upp till specifika krav.

Vissa bolag har själva lämnat antydningar om var de räknar med att hamna i bedömningen. Somliga analyshus har också meddelat hur de tror att olika bolag kommer att tas emot.

Hållbarhetsinvesteringar har hittills mest rört företag som är direkt verksamma i miljömässiga omställningar, som till exempel återvinningsbolaget Tomra och värmepumpsbolaget Nibe. Men det finns gott om bolag som hittills verkat mer i skymundan, men som väntas hamna väl till i taxonomin.

"Lindab kommer högt upp på ventilationsdelen. Man meddelade för ett par veckor sedan att man avyttrar konstruktionsdelen, och då säger analyshusen att taxonomisiffran åker upp 10 procent. Då hamnar Lindab så högt som 70-80 procent taxonomi vilket är väldigt högt, både i internationell jämförelse och i svensk jämförelse", säger Martin Nilsson.

Analys av företagens ledning är också viktig för att få en bättre bild av hur bolagets framtid kan komma att se ut. Förvaltarna analyserar management och vilka mål som är kopplade till hållbarhet, om företagen har så kallade "science based targets", vetenskapligt formulerade klimat- eller utsläppsmål som godkänts av organisationen Science Based Target Initiative och som är ambitiösa nog att vara i linje med Parisavtalets mål.

"Merparten av alla ledare vill på något sätt få upp aktiekursen. De inser att hit kommer kapital att allokeras. Då är det viktigt för oss att analysera hur aggressiva bolagen är med sina mål, och om det är den nuvarande ledningen som kommer att behöva svara för målen", säger Martin Nilsson.

Bolagets målsättning, hur ambitiös den är och om den är relevant granskas. Därefter synas historiken – hur har företaget levererat hittills på dessa områden? Finns det delar där företaget ligger efter konkurrenterna vad gäller till exempel koldioxidutsläpp? Andra viktiga frågor är om bolaget är aktivt inom sektorer som kan upplevas som kontroversiella – det kan i så fall bli en våt filt över aktiekursen.

"Man kanske har exponering mot försvarsindustrin, och om den är stor kan det bli svårt att investera i aktien på grund av olika fondbestämmelser", säger Josefin Johansson.

Taxonomin möjliggör tematiska investeringar inom till exempel byggsektorn, som är ett gigantiskt område för EU:s arbete då fastigheter står för en stor del av vår energiförbrukning och därmed koldioxidutsläppen.

"Där vill man öka renoveringstakten för att minska energiförbrukningen, ett tema där nordiska företag har starka positioner. Ventilation, fönster och så vidare. Företagen har lösningar som gör vår värld bättre och det finns möjligheter att vinsterna kommer att vara väldigt goda framöver", säger Martin Nilsson.

Just ventilation är ett område väl lämpat för energibesparing. Många hus behöver redan byta ut sina ventilationssystem och behovet ökas dessutom av en ny faktor i form av covid-19. Martin Nilsson redogör för ett omfattande investeringsprogram i amerikanska skolor där man ska bygga ut ventilationssystemen, eftersom folk kräver att det i exempelvis skolor eller flygplatser finns förhållandevis ren luft att inandas.

Ett annat intressant tema är enligt Josefin Johansson infrastruktur som till exempel laddningsstationer för elbilar. Installatörer som Bravida och Caverion är aktuella och berörs även av trenden mot ökad energieffektivitet i byggnader. Även teknikkonsulter är intressanta inom området.

"Både Afry (gamla ÅF) och Sweco ligger i framkant av det här och kommer väldigt bra ut i taxonomianalys. De har lite olika exponering: Sweco är väldigt mycket infrastruktur, medan Afry har bredare exponering mot generell industri och ungefär 20 procent infrastruktur", säger Martin Nilsson.

Konsulterna är enligt Josefin Johansson också intressanta på ett annat tema som väntas växa: klimatanpassning på grund av ökad frekvens av extremväder. Här behövs också rådgivning, till exempel när stora infrastrukturprojekt ska anpassas till framtida förutsättningar.

Lyssna på podden med samma tema

Catella Sverige Aktiv Hållbarhet

Våra fonder

Prenumerera på våra nyhetsbrev