Diagrammet nedan visar utvecklingen för amerikanska och europeiska kreditspreadar samt aktieindexet S&P500 för det senaste året. Utvecklingen följer varandra väl vilket kanske är naturligt då aktiemarknader och kreditmarknader gör spegelvisa bedömningar av företagens kassaflöden.
I syfte att höja avkastningen när det generella ränteläget är lågt väljer de flesta räntefonder att hålla en hög andel kreditrisk. Konsekvensen blir att de diversifierande egenskaperna i räntefonderna blir lägre jämfört med hur det såg ut för några år sedan. En hög andel kreditrisk, mätt i termer av yield och kreditduration, medför oftast en hög samvariation med aktiemarknaden och följaktligen lägre diversifierande egenskaper hos de fonder som har den sammansättningen. Det finns alltså en risk att räntefonder uppträder på ett liknande sätt som aktiefonder. Under slutet på fjolåret var det till exempel många räntefonder som uppvisade en svag utveckling tillsammans med aktiemarknaden.
Hur gör man om man vill åstadkomma avkastning från ränteportföljer och samtidigt bevara de diversifierande egenskaperna? Vi tror att svaret framförallt finns i hur portföljen är konstruerad, det vill säga hur fördelningen mellan ränte- och kreditrisk ser ut, samt om portföljen med lätthet kan varieras över tid, mede andra ord hur likvid den är. Att verka för en bra balans av ränte- och kreditrisk i räntefonder är rimligt. I dagens miljö med ekonomisk tillväxt i kombination med låga räntor tycker vi high-yield krediter är fortsatt intressanta och bör ingå i räntefonder i möjligaste mån. Dock bör hög kreditrisk kombineras med ränterisk för att åstadkomma en balanserad portfölj. Men med dagens extrema ränteläge, där större delen av räntekurvan är negativ, är diversifieringsfördelarna lägre med en balanserad portfölj; i värsta fall kan ju räntorna vända upp samtidigt som aktiemarknader och kreditmarknader faller. Alternativet kan då vara att istället skydda portföljen med hjälpa av andra instrument i aktiemarknaden eller med valuta. Därutöver bör man försöka säkerställa en tillräckligt god likviditet i portföljen för att upprätthålla handlingsfrihet, men även sörja för eventuella kundflöden i fonden. Den nordiska kreditmarknaden har karaktären av buy-and-hold med lägre likviditet i andrahandsmarknaden i allmänhet. Då är det speciellt viktigt att hålla en tillräckligt diversifierad portfölj i antal innehav och sektorexponering, i synnerhet då den nordiska marknaden är hårt koncentrerad mot fastighetssektorn. Fastighetskrediter utgör nästan hälften av den svenska high-yield marknaden och kan sägas utgöra en systematisk risk i svensk kreditmarknad. Av den anledningen är det klokt att inte äga marknadsportföljen utan söka bredare exponeringar även om det skulle blir på bekostnad av avkastningen.