Förvaltaren har ordet: Marknadssyn 2019

En förutsättning för en blomstrande global konjunktur är att tillväxten i Kina, USA och Indien är stark. En ungefärlig beräkning visar att Kina står för 25 procent av världens tillväxt, lägg till Indien (12,5 procent) och USA (12,5 procent) och resultatet ger att tre länder står för hälften av den globala tillväxten. Till detta ska läggas att Europa och Japan är stora ekonomier, som är mogna och vars tillväxttakt är lägre men där en förändring av tillväxttakten får stor påverkan på världsekonomin.

Globala tillväxtutsikterna har justerats ned under 2018 och kommer att justeras ned under 2019. Anledningen till det främst ett antal osäkerheter. Förra året höjde den amerikanska centralbanken Federal Reserve styrräntorna och påbörjade minskning av sin balansräkning. Osäkerheten kring balansräkningsminskningen är stor då det inte finns några historiska referenser. Vidare har vi under året fått ytterligare oroshärdar i form handelskrig och osäkerhet kring Storbritanniens utträde ur EU. Oro påverkar finansmarknaden negativt, men riskerar också att leda till att investeringsbeslut och konsumtionsbeslut hos företag och konsumenter skjuts upp. Svagare tillväxtutsikter kan tyckas något överraskande då både finanspolitiken (1) och penningpolitiken (2) är expansiv i de mest betydande ekonomierna. En parameter som påverkar tillväxtutsikterna på kortare sikt är de osäkerhetsmoment som ovan nämnts. En andra parameter är den historiskt höga skuldsättningen i ekonomin. En tredje parameter är att den globala konjunkturen blivit alltmer beroende av hur tillgångsmarknaderna utvecklas. Detta fenomen är självförstärkande det vill säga, en stark börs ger starkare ekonomisk tillväxt, vilket i sin tur ger kursuppgångar på börserna och självklart fungerar det på samma sätt när börskurser går ned.

Vår syn för börsåret 2019 är att finansmarknaden har prisat in en svagare utveckling för vinster än vad som ligger i analytikernas prognoser. En följd av kursnedgångarna är att värderingarna nu ser mer attraktiva ut än på länge. Exempelvis prissätts varje försäljningskrona på svenska börsen på samma nivåer som rådde efter 2015/2016 nedgången. Vi förväntar oss nedjusteringar av företagens förväntade vinster första halvåret 2019. Historiskt har detta händelseförlopp inneburit att marknaden är nervös och kastas mellan hopp och förtvivlan. Det som normalt behövs för att vända denna utveckling är stimulanser i form av finans- eller penningpolitik.

När vi drar historiska paralleller till situationen idag, så liknar den utvecklingen under 2015/2016. Det som fick humöret att svänga den gången var kraftiga stimulanser i Kina och senare finanspolitisk stimulans i USA som President Trump sjösatte. Hur stor är sannolikheten för att något liknande kan ske under 2019? Dessvärre, betydligt lägre än 2015/2016. Framförallt är finanspolitiken redan expansiv och utrymmet för finanspolitisk stimulans begränsat. Tröskeln för mer expansiv penningpolitik är också högre än 2015/2016, eftersom arbetslösheten är lägre och inflationen högre idag än då.

Blir då slutsatsen av detta resonemang att vi står inför en riktig vargavinter både ekonomiskt och finansiellt? Inte nödvändigtvis. Värderingsmässigt ser aktiemarknaden bättre ut än på många år. Säkra obligationer har en alltför låg förväntad avkastning för att vara ett långsiktigt placeringsalternativ. Även om finanspolitiken redan är ansträngd har centralbankerna i Kina, USA och Indien har utrymme att stimulera. Sist men inte minst, förväntningsbilden har förändrats under senare delen av 2018. Investerarnas mentalitet har gått från oro för att missa kursuppgångar till oro till att förlora pengar. Att gå mot strömmen är ofta en god idé vid investeringar.

Sammanfattningsvis tror vi att utvecklingen på finansmarknaderna under 2019 kommer att vara sämre än ett normalår, första halvåret kommer att vara utmanande. Under andra halvåret finns möjlighet att stimulanser ger stöd för aktiemarknaden. I december skulle detta kunna innebära att börserna står på ungefär samma nivå som den 1:a januari. Räntorna, som i utgångsläget redan är låga borde även de kunna handla i nivå, eller något högre, än vad det gjorde vid inledningen av året. Utfallsrummet är större än på länge och kom ihåg Karl Kristian Steincke:s ord: "Det är svårt att spå, särskild när det gäller framtiden."

Den alltför skuldsatta världsekonomin är däremot att likna med en missbrukare som måste ta sina droger. I dagens alltför skuldsatta, globala ekonomi är drogen finans-och penningpolitisk stimulans. Utan stimulans skulle vi få global recession. Ett första steg för att bli drogfri är nedtrappning, detta skjuts nu på framtiden och en icke beroende värld ligger ännu längre fram i tiden.

Anmäl dig här till kommande podcast på samma tema. Tisdag 29 januari kl.09.00-09.45.

1. Budgetunderskottet i de mest betydande ekonomierna uppgår till dryga 3%.
2. En enkel tumregel för penningpolitiken är att den är expansiv om styrräntorna är lägre än den nominella tillväxten ( real BNP + inflation).