Ett utmanande 2018

Året inleddes i samma stil som förra året avslutades. Stigande börser, stigande räntor och en allmän känsla av goda tider. Känslan som infanns sig i slutet av januari var en helt annan. Marknaden hade vaggats in i en alltför trygg värld under 2017. Mönstret där varje nedgång, om än så liten skulle köpas ändrades och en större nedgång fick många aktörer att yrvaket ändra beteende. VIX-index som är ett mått på marknadens prissättning av det framtida utfallsrummet steg kraftigt och börserna föll. Den ränteuppgång som påbörjats i USA och sedan spridits globalt och som pekade mot att världen lämnar den tuffa tiden efter finanskrisen bakom sig, kom på skam. Året har varit utmanande för aktiva förvaltare, som i de flesta fall, tenderar att köpa "billiga" aktier och sälja "dyra". Detta är en strategi som fungerar över tid, men som under 2018 har varit svårt, då "billiga" bolag har blivit än billigare och "dyra" bolag blivit ännu "dyrare".

Även efter att den marknadsoron lagt sig något, så utmejslades en tydlig skillnad mot 2017. Donald Trump började twittra om handelskrig, konjunkturkänsliga bolag vände uppgångar till nedgångar och konjunkturkänsliga industrimetaller föll. Från många håll i marknaden kom ett gemensamt budskap – vi går mot sämre tider. I sämre tider tjänar företag mindre pengar, störst förändring för de företag som är mest känsliga för konjunkturen. Utvecklingen för aktier på tillväxtmarknader, som är mer känsliga för konjunkturen är svag i perioder med sämre tillväxt. Råvarupriser går ned. Obligationer med sämre kreditvärdighet utvecklas svagt och den enda tillgång som är helt trygg är statsobligationer. Marknadens budskap var tydligt. Under årets sista månader gick även oljepriset ned, vilket även det kan tolkas som en signal på att efterfrågan i världen utvecklas svagare än förväntat. En positiv effekt av fallande råvarupriser är att inflationen blir lägre och behovet av stramare penningpolitik, allt annat lika, blir lägre. Lägre råvarupriser frigör också konsumtionsutrymme för företag och konsumenter och kan liknas vid en skattesänkning. Förlorare på lägre råvarupriser är förstås råvaruproducerande företag och länder.

Under 2018 har placeringar i USA givet fullgod avkastning, tack vare en starkare amerikansk dollar. Tillväxten har växlat ned och det stora problemet med lägre tillväxt nu är flera. Den största risken med alltför svag tillväxt just nu är att i stora delar av världen finns det mycket lite ammunition i form av penningpolitik att möta en lågkonjunktur. Räntenivåerna är redan på historiskt låga nivåer och det är svårt, även i en miljö med svagare tillväxt, att tro att räntorna kan gå ned mycket. Vidare är finanspolitik också, framförallt i USA, redan expansiv. Sammantaget innebär detta att världen är sämre rustad än någonsin att hantera en lågkonjunktur, något som påverkar prissättningen av finansiella tillgångar och om möjligt leder mig till att tro att 2019 kommer innebära en stor utmaning för både politiker, centralbankschefer och portföljförvaltare.