3 april 2017, Sverige | Nyheter
Opecs historiska avtal i fjol om sänkt oljeproduktion bleknar i ljuset av utvecklingen för de amerikanska producenterna av skifferolja. Under årets första kvartal har tillväxten för skifferoljan överträffat förväntningarna och jämviktspriset ligger numera på 35-40 dollar. För basmetaller, stål och järnmalm styrs utvecklingen som vanligt mycket av Kina – som på senare tid varit ovanligt resolut i att lägga ned olönsam produktion.
En drivande faktor bakom Opecs ambition att dra ned oljeproduktionen är att den största producenten, Saudiarabien, vill börsnotera och sälja ut runt 5 procent av det statliga oljebolaget Aramco. Försöken att få upp oljepriset är därmed ett sätt att försöka öka värdet på bolaget.
Men prisuppgången för råolja, som tog fart i samband med avtalet i slutet av förra året, varade inte länge. Många fokuserar nu på om Opecavtalet kommer att förlängas men enligt Handelsbankens råvaruanalytiker Martin Jansson är det av mindre betydelse mot bakgrund av utvecklingen i USA.
"Amerikansk skifferoljeproduktion har under första kvartalet i år överträffat mitt mest optimiska scenario. Den extrema tillväxten där kommer för det första att bestå året ut, och för det andra äter den upp hela Opecs sänkning på mindre än tolv månader", säger han i en podcast arrangerad av Catella Fonder.
Avgörande enligt Martin Jansson är att skifferproducenterna lyckats sänka breakeven så långt, till mellan 35 och 40 dollar per fat. Oljepriset bottnade på 28 dollar för ungefär ett år sedan och när priset kommit upp till 45-50 dollar syntes en relativt kraftig aktivitetsökning.
En annan marknadspåverkande faktor under fjolåret var hävda sanktionerna mot Iran, vilket innebar att landet återupptog sin oljeexport. Produktionen kom snabbt i gång, men det finns tydliga bevis för att Iran har nått sitt produktionstak.
"Dels att de gick med på Opecavtalet, och dels januaris och februaris produktionsnivåer där de inte ens kommit upp till det utrymme de fick i avtalet i november. Det visar att de nått sitt tekniska produktionstak", säger Martin Jansson.
Skifferoljan fick sitt genombrott under den förra högkonjunkturen i oljeindustrin som varade mellan 2004 och 2014. Samtidigt uppstod intresse för oljesandsutvinning i Kanada, men denna källa har inte alls haft samma gynnsamma utveckling. Medan skifferoljan har återvänt till tillväxttakten från åren 2013-2014 befinner sig oljesanden i en nedåtgående trend med breakeven på uppåt 70-80 dollar.
Vad gäller djuphavsutvinning är den billig när den väl är satt i produktion, men desto dyrare att ta fram. Nyprospektering kan därmed få det tufft enligt Martin Jansson, som inte är säker på att efterfrågan kommer att bli tillräckligt stor.
"Det kan vara så att vi står inför en strukturell förändring i industrin som gör att den marknaden kommer att försvinna", säger han.
Breakevennivån totalt sett är nu detsamma som breakeven för skifferoljan. "Om skifferoljan ligger omkring 35-40 dollar så är det det nya jämviktspriset. Vi behöver inget högre jämviktspris än där det går att skapa ny produktion", säger Martin Jansson och pekar på att Opecs makt över marknaden är begränsad.
"Går vi tillbaka till 1970-talets oljekris hade vi höga priser under tio år, då det investerades väldigt mycket i produktion utanför Opec. Då växte Norge, Storbritannien, Colombia och Angola fram som nya producenter och Opec kunde inte göra något åt det".
Efterfrågan på olja växer långsamt och kommer enligt Martin Jansson att fortsätta göra det även i fortsättningen. Skälet är pågående effektiviseringar och skiftet bort från fossila bränslen – normalt sett en utveckling som kräver att USA finns med som drivande kraft.
Den nye presidenten Donald Trump har emellertid uttalat sig kritiskt om nya energikällor och i stället är det nu Kina som driver utvecklingen, mycket på grund av landets problem med föroreningar som ökar behovet av att dra ned på användningen av kol och olja.
I Kina har priset på el från solceller minskat med runt 80 procent de senaste åren och en kilowatt kostar nu cirka 5 cent. Denna utveckling kommer att utgöra tuff konkurrens i framtiden, enligt Martin Jansson.
"Det är den typen av teknikutveckling som gör tekniken kommersiell. Nu är det möjligt att ha solceller på taket och ett batteripack i källaren, och sedan i princip klara sig själv. När den typen av teknik blir tillgänglig för alla kommer det att vara konsumenterna som driver utvecklingen, inte producenterna", säger han.
Kinas tillväxt har länge varit i en fallande trend. På senare tid har dock tecken på en förbättring kunnat ses, då landet stimulerat ekonomin hårdare vilket fått fart på efterfrågan för basmetaller, stål, järnmalm och kol. Kina har också lyckats dra ned på sin egen olönsamma produktion – förra året stängde landet mycket produktion som inte var igång men ändå fanns kvar och låg som en våt filt över marknaden.
"Den faktorn är delvis borta och i år har man dessutom börjat stänga produktion som är igång, vilket man aldrig gjort tidigare. Så både utbud och efterfrågan i Kina är i ett nytt läge vilket fått priserna på såväl basmetaller som stål, kol och järnmalm att lyfta", säger Martin Jansson.
Anders Wennberg, en av förvaltarna för Catella Hedgefond, påpekar att Kinas produktion av kol gått fram och tillbaka det senaste året. En neddragning under förra hösten fick priset att rusa och följdes av ökad produktion igen. Enligt Martin Jansson innebar prisuppgången med 150 procent att landet fick ökade kostnader, då Kina fortfarande importerar en del kol, och att importen kostade mer än landet tjänade på att stänga inhemska gruvor.
För basmetallerna har zink och aluminium haft en stigande trend i ett års tid, medan kopparpriset stärkts något på senare tid. Kopparn har stigit mycket på grund av två stora strejker som ägt rum, dels i chilenska Escondida och dels i Peru, men även förväntningar på Donald Trumps utlovade stimulanser och förbättringen i Kina har bidragit till uppgången.
Men utvecklingen kommer sannolikt att brytas, kanske redan i år.
"Vi tror att stimulanscykeln i Kina kommer att klinga av någonstans sent under andra halvåret 2017, låt säga att fjärde kvartalet är tidpunkten då man ska gå ur basmetaller. Men tills dess ser det intressant ut. Visst kan det komma en kraftig förändring av tilltron till Trumps stimulanser i USA, men Kinas cykel ser ganska robust ut åtminstone för årets tre första kvartal", säger Martin Jansson.
För stålets del räknar han med att Kina har passerat "peak stål" – produktionen kommer sannolikt inte att fortsätta växa, vilket på sikt också minskar efterfrågan på järnmalm.
På senare år har prisutvecklingen för börsen och för oljan följts åt. En intressant fråga är förstås om den kopplingen kommer att hålla i sig även framöver. Anders Wennberg ser det som troligt att sambandet kommer att försvagas.
"Kopplingen till börsen har varit stark de senaste tre åren och oljepriset har fungerat som en temperaturmätare på konjunkturen. Men när oljepriset kommer ned på grund av ökat utbud är min gissning att kopplingen släpper lite", säger han och får medhåll av Martin Jansson.
"Det som gjorde att börsen fick så mycket stryk 2015 när oljan föll var att oljebolagen kapade sina investeringsbudgetar med 50 procent, två år i rad. De budgetarna är ju intäkter för övrig verkstadsindustri. Jag ser inte samma potential att kapa nu, så den här gången borde man snarare se positiva effekter för börsen".
Även basmetallerna kan bidra positivt till börsen, enligt Anders Wennberg. "När det gäller investeringar är det klart att de högre råvarupriserna leder till ökade investeringar i gruvsektorn och det gynnar givetvis vår svenska verkstadsindustri", säger han.
Guld har i år stigit något från nivåerna kring årsskiftet och priset på den ädla metallen är normalt hårt kopplat till Feds räntepolitik. Enligt Martin Jansson finns dock ett möjligt överraskningsmoment, som ligger i hur Donald Trump sköter sitt presidentskap. "Någon gång måste det komma ett avgörande, om man tror att Trump kommer att göra det han ska eller om det blir politiskt kaos - då blir guld definitivt något som investerare vill vikta upp".
Viktig information
Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, och Catella Hedgefond är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Reavinstfond och Catella småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Index kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Long Short Equity och Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.se/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.
