Rapportflöde och valfeber

 Vi är i skrivande stund lite mer än halvvägs igenom tredje kvartalets rapporter och tänkte dela med oss av våra intryck så här långt.

Tar vi ett steg tillbaka så ser vi att förväntansbilden på bolagens vinster totalt sett fallit under året. Estimaten för tredje kvartalet var inget undantag. När vi fått uppdaterade förväntningar från mäklarfirmornas analytiker i början av oktober visade de på ytterligare nedjusteringar. Vidare fick vi en rad vinstvarningar som också satte scenen för säsongen. Den största och mest spektakulära kom från IT bolaget Ericsson som överraskade med en kraftig vinstvarning för kvartalet. Bolaget uppvisade en rekordlåg bruttomarginal och en försäljningsutveckling som går från svag till svagare.

Utsikterna för det fjärde kvartalet är än mer dystra. Förklaring till det svaga resultatet var ökad andel serviceförsäljning och mindre kapacitets-försäljning vilket inte godtogs av marknaden. Det gjorde inte heller utnämnandet av Coloradobon Börje Ekholm till VD. Man vill se en ny färdplan mot ökad lönsamhet medan risken nu är att bolaget och styrelsen cementerat den nuvarande strategin med tillväxtfokus på bekostnad av lönsamhet. Aktien föll kraftigt på nyheten och har fortsatt sin kräftgång då rapporten visade på att även kassaflödet var svagt.

Även konkurrenten Nokias aktie drabbades hårt efter att bolaget varnat för sämre försäljningsutvecklingen för resten av året och 2017. Nokias fortsatt stabila lönsamhetsutveckling ställer dock Ericssons vinstkollaps i skarpare fokus och understryker att ledningens förklaringar till orsaken till tappet är otillfredsställande. Ytterligare en kraftig vinstvarning kom från Novo Nordisk då ledningen halverade den långsiktiga vinstutsikten för bolaget, från 10 procent till 5 procent. Prissättning och tillväxt väger båda tungt på bolagets lönsamhet och även om marknadens förväntningar redan hade kommit ner så var det inte tillräckligt. En halvering av tillväxten har såklart en markant påverkan på bolagens nuvärde och aktien föll 15 procent på dagen.

När rapporterna väl rullade in så har de aggregerat kommit in i linje med eller något bättre än de nedtagna förväntningarna. Överlag så har vinsterna kommit in något bättre medan försäljning bjudit på besvikelser. Det är tydligt att effektiviseringar och kostnadskontroll är viktigare drivkrafter än organisk tillväxt.

På sektornivå så har Finanssektorn visat på styrka då alla fyra svenska storbankerna slog förväntningarna. Starkast gick det för Swedbank och SEB. Vinsterna var överlag av god kvalitet då räntenettot var starkt, drivet av en bottnande i räntan. Även kreditförluster överraskade positivt. Ett gemensamt tema var också något högre kostnader än väntat. Vidare har bankerna starka balansräkningar med litet eller inget behov av att öka på kapitalbufferten. Därmed är utdelningarna säkrade för det här året vilket mottogs positivt av aktiemarknaden. Vinstestimaten för banker som sektor justeras svagt uppåt och kursreaktionerna var även de svagt positiva efter en stark utveckling för bankaktier under hösten.

I industrisektorn har de svenska verkstadsbolagen i snitt redovisat lägre försäljning än förväntat i kvartalet samtidigt som rörelseresultatet i snitt kom in bättre än väntat. Nordamerika har överlag fortsatt varit tufft där både investeringsvaror, t.ex. olja & gas, och kortcyklisk industri utvecklades sämre under kvartalet (bilindustrin, lastbilar etc). Europa rörde sig mestadels i sidled vilket var i linje med förväntningarna. Kina växte, framförallt drivet av bilindustrin. Orderingången inom gruvutrustning är det segment som överraskat mest positivt.

Inom shipping var kvartalets stora händelse konkursen för koreanska Hanjin Shipping. Detta drabbade nästan 3 procent av världens containerflotta. Fraktägare drevs till andra säkrare rederier, och fraktraterna återhämtade sig till samma nivå eller högre som för ett år sedan. Det kommer att ta tid innan Hanjins fartyg hittar nya ägare eller chartras ut till nya rederier. Kapaciteten kommer därmed tas ur marknaden vilket kommer ha effekt även in i nästa kvartal.

Konsumentsektorn följde den allmänna trenden med bättre vinster än väntat men en något svagare försäljning. Inom konsument och retail, så har det varma vädret i september påverkat många bolag negativt. HMs försäljning växte endast med 1 procent i september, vilket implicerar en negativ försäljning i jämförbara butiker på 9 procent. Även bolag i sportvarubranschen som XXL och Amer Sport visade på en inbromsning tillväxten. I bakgrunden lurar det starka strukturskiftet mot e-handel som ibland kan göra det svårt att skilja de olika faktorerna från varandra. Inom Media har de bolag som hittills rapporterat har varit bättre än befarat. Den nordiska TV marknaden var en av de som först och hårdast drabbades av att tittare flyttade till plattformar som Netflix, men kanske blir detta också den marknad som först kommer ut på andra sidan och stabiliseras?

Mitt i rapportfloden sattes byggrossisten Ahlsell på börsen. Det var den största börsintroduktionen i Sverige sedan Telia. Bolaget är attraktivt exponerad mot den starka svenska byggkonjunkturen. De har såväl en strukturell som en förvärvsledd tillväxt och lönsamhetsstrategi och goda marginaler. Aktien gick starkt på första handelsdagen vilket kan ses som en positiv indikation för en underliggande riskaptit hos marknaden såväl som ett attraktivt introduktionspris.

Det är tydligt att vi befinner oss sent i börscykeln. Under lång tid har vinst per aktie i många bolag drivits av återköp, kostnadskontroll och förvärv medan den underliggande organiska försäljningstrenden är relativt oinspirerande. Däremot är värderingen fortsatt på höga nivåer, framförallt i det som uppfattas som kvalitet. Detta gör kurserna extra känsliga för besvikelser. Nervositeten är påtaglig i kursreaktionerna. Rapporter som kommit in bättre än estimaten har belönats med relativt modesta uppgångar för att sedan falla tillbaka dagarna efter. Rapportmissarna däremot har resulterat i upp till tvåsiffriga kursfall. Detta har varit en tydlig trend såväl i Norden som i Europa och USA. Överlag så har bolagens rapporter och framtidsutsikter fått analytikerkåren att justera ner sina estimat för året medan estimaten för nästa år fortfarande indikerar en förväntad vinsttillväxt på över 10 procent.

Vi har några månader kvar på 2016 och än kan mycket hända. I närtid kommer det såklart vara stort fokus på valet i USA den 8e november där utgången fortfarande är vidöppen. Brexit kommer att vara en fortsatt följetong men större tyngdvikt under nästa år. Än så länge har Storbritannien inte lämnat in en ansökan om utträde. Räntan är ytterligare ett frågetecken. Vi håller med största sannolikhet på att lämna ett drygt decennium av fallande räntor bakom oss. Hur friktionsfritt kommer det att ske? Som förvaltare är vi vana att det finns många obesvarade frågor och lurande risker. Att välja våra innehav med stor omsorg och baserat på fundamental analys samt hålla ett öra tätt mot rälsen kommer att vara än mer avgörande för vår framtida avkastning.

Läs om Catella Reavinstfond.

Viktig information
Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, och Catella Hedgefond är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Reavinstfond och Catella småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Index kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Long Short Equity och Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.se/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.