Anledningar till dagens oro är flera, men innehåller egentligen inget nytt. Handlingskraftiga centralbanker är det enda som kan dämpa oron. Nedanstående kommentarer är vår syn på nuläget.
Det finns flera anledningar till marknadsturbulens. Det är bara att välja och vraka mellan:
- Lägre tillväxt i Kina och landets minskade valutareserv – skapar oro på världens finansmarknader
- Lågt oljepris riskerar att resultera i konkurser inom energisektorn globalt
- Sämre lönsamhet än väntat hos de bolag som rapporterat under inledningen av året
- Försämrad makrostatistik i USA, även om arbetslöshetsstatistiken sett ok ut
- Svaga balansräkningar hos vissa av Europas banker
- Hög samvarians mellan priser på råvaror och riskaptit hos investerare
Utveckling på viktiga tillgångar sedan årsskiftet som påverkar värdet på innehav i företagsobligationer (sedan årskiftet till 2016-02-09):
Priset på olja har sjunkit med cirka 20 procent
Nordiska aktier (VINX) är ner 15 procent
Nordiska high yield obligationer är ner cirka 3 procent
Juniora bankobligationer (Cocos) är ner 7-10 procent
Ett tydligt bevis på minskad riskvilja hos investerare är bland annat att flöden in i säkra tillgångar lett till:
Att den svenska tioåriga marknadsräntan har i halverats sedan årsskiftet. Den låg på 1 procent vid årsskiftet och ligger nu strax under 0.5 procent.
Avkastningen på en femårig statsobligation är negativ för första gången.
Vad har då hänt med kreditspreadarna under inledningen av 2016?
I Europa har upplåningskostnaden på bankers seniora obligationer stigit och gått från 0,75 procent till 1,35 procent sedan årsskiftet. Samma rörelser har vi sett på Investment grade bolag. Att europeiska banker har fått sämre balansräkningar syns blanda annat hos de Italienska och portugisiska bankerna som leder tävlingen om vad som spreadat isär mest.
Som grädde på moset har vi frågetecken kring vissa europeiska bankers kapitaltäckning och deras förmåga att betala kuponger till sina fordringsägare. Ett sådant exempel är Deutsche Bank där en oro har uppstått i marknaden för deras juniora lån (så kallade Cocos) som handlats ned kraftigt med 25 procent sedan årsskiftet och oron smittar även till andra bankers Cocos.
Detta påverkar naturligtvis också de svenska bankerna där AT1 (så kallade Cocos) tappat i värde kraftigt på grund av att spreadarna gått isär. Bland annat ger Handelsbankens juniora lån (BBB) i dagsläget 7,5 procent. Detta trots att de svenska bankerna är bland Europas mest välkapitaliserade och kupongrisken (utebliven kupongbetalning) får anses som minimal.
Till skillnad från aktiesidan innehåller räntemarknaden värdepapper som förfaller till betalning, förutsatt att bolaget inte går i konkurs. Vi upplever att vi sett överdrivna kursrörelser i många innehav på obligationsmarknaden. På den svenska marknaden emitteras inga nya lån inom High yield under rådande marknad.
Vad behövs för att värdet på företagsobligationer ska stiga framöver?
Det sista ECB vill se är att en europeisk finanskris blossar upp. För att mota utvecklingen krävs ett större och mer omfattande återköpsprogram i ECB. Som vi sett vid tidigare nedgångar krävs handlingskraft från centralbankerna för att gjuta mod i riskaptiten och skapa bättre likviditet i marknaden. Vid det senaste ECB mötet annonserade Draghi återigen att man är villig att göra det som krävs ("what ever it takes....") och att nuvarande stimulansprogrammet är under granskning.
Utsikter 2016
Med negativa räntor har traditionellt räntesparande spelat ut sin roll för sparare. Det vi ser på företagsobligationsmarknaden handlar mer om flöden och likviditet, än om en markant ökad bolagsrisk. Konkursrisken inom Investment grade krediter är fortfarande låg, vilket gör att vi tycker att nuvarande spreadar på bättre bolag erbjuder attraktiv risk/avkastningsprofil.
När det gäller High yield och de juniora bankobligationerna (så kallade CoCos) är det endast ett fåtal obligationer som nu handlas på eller över sin emissionskurs och på den kursen som de ska återbetalas till. Även det talar för att det finns en uppsida för den investerare som är selektiv, gör sin analys och är långsiktig.
Kort fakta på Catella´s tre räntefonder:
Avkastningsfonden
Löpande avkastning 2,0 procent
Duration: 0,9
Diversifiering: 90 innehav (inget innehav större än 3 procent)
Nordic Corporate Bond Flex
Löpande avkastning 5,9 procent
Duration 1,7
Diversifiering: 70 innehav (inget större än 3 procent)
Credit Opportunity
Löpande avkastning 7,1 procent
Duration 2,4
Diversifiering: 38 innehav (inget större än 3 procent)
Ordförklaring:
Investment Grade: Företagsobligationer med låg kreditrisk (Rating : AAA till BBB )
High Yield: Företagsobligationer med hög kreditrisk (Rating: BB till C)
Kreditspreadar: Skillnaden i ränta mellan olika risknivåer inom obligationsmarknaden där riskfri ränta ofta är utgångspunkten.
Läs om Catella Avkastningsfond, Catella Nordic Bond Flex RC, och om Catella Credit Opportunity.