Kommentar kring Catellas syn på räntemarknaden 2015 och 2016

Frågetecken gällande överskott på produktionskapacitet, statligt ägda företags svaga balansräkningar, hög skuldsättning i utländsk valuta samt tröghet i att växla om från produktion av varor till tjänster är aktuella. De globala deflationskrafterna är påtagliga med oljan i spetsen följt av andra basråvaror. Frågetecken kvarstår kring tillväxt länder som är beroende av export av råvaror. Geopolitiskt ser vi betydande spänningar vilket kan blossa upp med kort varsel och påverka marknadssentimentet negativt. Nedan följer en kort summering av vår syn på ett antal viktiga marknader:

USA

FED fortsätter att höja räntan i maklig takt, välguidad och beroende av inkommande ekonomisk data. Fokus flyttas från arbetsmarknaden till inflation, där olja och råvaror blir nyckelfaktorer samt eventuellt löneinflation om arbetslösheten minskar ytterligare. Det råder en genuin osäkerhet kring långa amerikanska marknadsräntor som än så länge handlas kvar på sitt 12 månaders genomsnitt (LTM), trots FED action.

Europa

ECB håller räntor fortsatt låga och fortsätter att köpa obligationer i den öppna marknaden, med ett starkt fokus på inflation och inflationsförväntningar. Europrojektets svagheter består och slitningarna blir allt tydligare när flyktingfrågan läggs på bordet. Storbritanniens folkomröstning, förmodligen under första halvåret, lär förstärka detta faktum och orsaka perioder av volatilitet. En fortsatt relativt trög ekonomisk utveckling i området och låg inflation medför att trycket uppåt på marknadsräntor är begränsat, 0,5-0,8 % (0,6 % idag) trading intervall på tyska 10-åringen verkar rimligt under årets första halva.

Sverige

Riksbanken fortsätter med en aggressiv penningpolitik. Reporänta på -0,35 %, köp av statsobligationer under H1 samt en verbal uppflaggning att valutainterveneringar kommer om valutan stärks för snabbt. Den svenska kronan är idag undervärderad med tanke på hur stark tillväxten är i kombination med en relativt bra statsfinansiell situation. Vår bedömning är att risken fortsatt ligger på att inflation på 2 års sikt kommer att understiga inflationsmålet vilket i sin tur skulle innebära att det låga ränteläget består under en längre period med negativ styrränta och en trading intervall på 0,6-1,1 % (0,83 % idag) på den svenska 10-åringen. Flyktingströmmen leder till ett större finansieringsbehov vilket har drivit isär räntespreaden mellan Sverige och Tyskland från 0,1 till 0,7 procentenheter under hösten. Det parlamentariska läget i Sverige känns alltmer osäkert efter DÖ och sviktande opinionssiffror för sittande regering.

Tillbakablick på 2015

Företagsobligationsmarknaden var svårbedömd och mer volatil än vad man kunde anta vid årets början. Såväl Investment Grade (IG) fonder som High Yield (HY) fonder hade överlag ett dåligt år 2015, givet förväntningarna vid årets början. Trots en generellt god tillväxt i den skandinaviska regionen (fantastisk i Sverige, ok i Danmark, rätt ok i Norge givet oljan, dålig i Finland) och låga konkursnivåer skedde en relativt stor omvärdering av risk. Ett antal faktorer spelade in; svenska bostadsobligationer (AAA ratade) där 5-åringar gick från 0,4 upp till som högst 0,9 procentenheter och flyttade därmed hela den svenska finansieringskurvan uppåt. Ökat utbud, dansk smitta och minskad kapacitet från bankerna att hålla lager är några av de faktorer som nämns som förklaring. VW debaclet gav en annan riskperception av obligationer med A i kreditbetyg, ungefär samtidigt som Vattenfall fick skräpstatus på sina efterställda obligationer. Tidigt under hösten infann sig en allmän riskaversion under där oron för den ekonomiska utvecklingen i Kina var i fokus. Aptiten på allt som uppfattades som riskfyllt minskade drastiskt och riskaversionen medförde att alla IG obligationer utan undantag justerades ner med mellan 1 till 2 procent i kurs under hösten. I marknaden för företagsobligationer med låg kreditvärdighet, var det framförallt det lägre oljepriset som i synnerhet drabbade den amerikanska oljeindustrin negativt. Amerikanska bolag med hög belåningsgrad och vikande lönsamhet drabbades hårt. Flöden i kreditfonder, inte minst flödet i ETFer, var mer rörligt överlag och bidrog till en ökad volatilitet. I Skandinavien drabbades norska HY fonder av stora uttag.

Utblick på 2016

Jakten på avkastning fortsätter i ett globalt lågränteklimat. Samtidigt försvårar volatiliteten på aktiemarknaden att allokera en väsentlig del av en normal portfölj till detta tillgångsslag, vilket borde medföra en högre allokering till ränte- och hedgefondsprodukter. Nedan följer några tankar och teman för 2016.

• Traditionella penningmarknadsfonder ser ointressanta ut och kommer förmodligen att generera en negativ avkastning givet Riksbanken negativa styrränta
• Catellas räntefonder kommer att initialt hålla en högre kassahållning för att opportunistiskt dra nytta av felprissättningar under turbulenta perioder.
• Den högre kassahållningen syftar också till att ha en hög beredskap för att möta eventuella uttag.
• Risk/avkastningsmöjligheten ser fortfarande dålig ut i traditionella obligationsfonder, där några dagar med stigande marknadsräntor får en förväntad årsavkastning att förvinna.
• Vi ser bra relativvärde i 5 åriga bostadsobligationer när ränteskillnaden över statsobligationer överstiger 1 procentenhet.
• Hygglig ekonomisk tillväxt och en nivå på företagskonkurser som fortfarande ligger på låga nivåer gör att företagsobligationer ser attraktiva ut. Vi förväntar oss att konkursnivåerna kommer att stiga under 2016. Vår bedömning är dock att detta kommer att vara relativt koncentrerad till norska företag inom oljeindustrin.
• Prissättning på företagsobligationer med hög kreditvärdighet ser relativt attraktiv ut jämfört med statsobligationer efter hösten svaga marknad.
• Vikten av att välja rätt emittent av företagsobligationer med låg kreditvärdighet ökar då antal konkurser förmodas öka.
• Mer fokus på investeringar med kort kreditduration när det gäller företagsobligationer med låg kreditvärdighet, för att på sätt öka visibiliteten i bolagets kassaflöden.
• I och med att primär marknaden delvis är stängd för emittenter med låg kreditvärdighet så ökar fokus på investeringar i företag med god refinansieringsförmåga via banker eller obligationsmarknaden och/eller en stark ägare som kan skjuta till aktiekapital om så behövs.
• Positiva sektorer; efterställda banklån, försäkringsbolag, konsument relaterat framförallt i Sverige, fastighetsbolag, ocykliska bolag (t.ex avfallshantering, röntgen kliniker och förskoleverksamhet).
• Negativa sektorer; offshore olja, utilities, regionala norska banker.

Riskerna ser vi främst från:

• Kina hard landing (en lägre BNP tillväxt än väntat).
• Utflöden ur företagsobligationsfonder.
• Likviditeten är en springande punkt som vid utflöden ökar transaktionskostnaden
  och sänker prisbilden, ofta utan fundamentala orsaker.
• Ökad volatilitet vid dåliga företagsnyheter.
• Mer konkurser från US och Norge HY marknader kan spilla över till IG.
• Långa räntor kan komma i spel under H2 dels beroende på om FED, mot förmodan, skulle skruva upp takten eller om tillväxten blir starkare i Europa och vi ser slutet på den extrema lågräntepolitiken.

Sammanfattning Catellas räntefonder:

Current Yield i fonderna (per 2015-12-31): Avkastningsfonden 1,91%, Nordic Corporate Bond Flex 5,70%, Credit Opportunity 6,95%. OBS. Current Yield är ett mått på fondens beräknade avkastning på fondens obligationsinnehav kommande 12 månader. Förändringar i värdeutvecklingen på obligationsinnehav kan förändra den avkastningen.

Läs om Catella Avkastningsfond, Catella Credit Opportunity, och om Catella Nordic Bond Flex RC.

Viktig information
Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, Catella Fokus och Catella Hedgefond är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Reavinstfond och Catella småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Index kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Long Short Equity och Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.se/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.