Inledningen av 2015 präglades av fallande räntor och stigande börser, ett mönster vi vant oss vid de senaste åren. När det nu är dags att summera året som gått kan vi konstatera att det har varit turbulent med en rad kriser som avlöst varandra.
Den första större krisen var den nyvalda grekiska regeringen som under sommaren skapade stor politisk oro och tvingande "trojkan" till omförhandlingar. Detta följdes av kraftiga börsfall under augusti och september, främst till följd av ökad oro för den ekonomiska utvecklingen i tillväxtländer i allmänhet och Kina i synnerhet.
Även om Kinas avmattning så här långt skett under kontrollerade former, delvis balanserad av accelererande tillväxt i tjänstesektorn, så har den påverkat många länder och företag som varit direkt beroende av landets bygg- och investeringsboom.
Utvecklingen för de nordiska länderna är blandad. Den svenska ekonomin befinner sig fortsatt i en stark tillväxtfas, främst drivet av en god inhemsk efterfrågan, vilket är ett resultat av positiv sysselsättningstillväxt och stark ökning av disponibel inkomst. Danmark fortsätter att återhämta sig främst tack vare stigande hushållskonsumtion, medan norsk ekonomi drabbats hårt av nedgången i oljepriset. Finland har det svårt med recession och fortsatt svag export, främst på grund av utvecklingen i Ryssland.
Centralbankerna fortsatt i fokus
Världens centralbanker har under året åter varit i fokus, vilket vi förväntar oss ska fortsätta även nästa år. Svag tillväxt och låga inflationstal har fått de flesta av världens centralbanker att genomföra ytterligare lättnader. Detta antingen via räntesänkningar, QE (kvantitativa stimulanser),allmänna utfästelser eller en kombination av allt. USA är avvikaren och i mitten av december höjde den amerikanska centralbanken styrräntan med 0,25 procentenheter. Som ett led i detta har den amerikanska dollarn fortsatt stärkas mot euron samt svenska och norska kronan. Under perioden har den svenska kronan stärkts något mot euron.
Vår bedömning är att avkastningen i traditionellt räntesparande kommer vara lågt den närmsta tiden. Främst grundat på Riksbankens tydliga inflationsmål på 2 procent. Detta tvingar banken att hålla styrräntan på en låg nivå även under 2016. På företagsobligationsmarknaden finns det dock intressanta möjligheter för den som är villig att acceptera en högre risk och därmed också höja den förväntade avkastningen.
Börsutvecklingen
De nordiska börserna nådde sin högsta nivå för året redan i april. Sedan blev oron för den globala konjunkturen, svagare rapporter och fortsatta nedrevideringar av vinstestimaten främst inom de cykliska segmenten övermäktig.
För 2016 är vinsttillväxtförväntningarna för den nordiska aktiemarknaden den lägsta vi sett på flera år. Värderingen på börserna har kommit ned i takt med den svaga utvecklingen under hösten. Vi förväntar oss fortsatt hög volatilitet i de flesta tillgångsslag och i rådande marknadsklimat vidhåller vi vårt fokus på kvalitetsbolag med sunda finanser inom industrier som erbjuder goda tillväxtmöjligheter.
